fbpx

Dolda hinder på LOU-vägen

hinder i de nya lou-reglerna - Textilia

Vård & Omsorg

”Take her away Ernie, it´s gonna be a bumpy ride!”

Under Upphandlingsdagarna i Stockholm diskuterades många ”dolda hinder” i de nya LOU-reglerna som, så att säga, har flugit under radarn jämtemot övriga väl debatterade nyheter.

När Upphandlingsmyndighetens representanter fick frågor under ett seminarium, kliar sig i huvudet och återigen repeterar att ”trots att lagen trätt i kraft i januari har de ännu ingen vägledning att ge ut utan detta kommer de arbeta med under våren” dök en fras upp i mitt huvud: ”Take her away Ernie, it´s gonna be a bumpy ride!”.

Det var inte förrän senare som jag kom på var jag hört den. Och det kanske inte är så smickrande att likna Upphandlingsmyndigheten med den halvblinda – med glasögon tjocka som flaskbottnar- chauffören som kör den galna bussen för strandade trollkarlar i Harry Potter.
Även om den jämförelsen kan diskuteras så är min tanke ändå rätt riktad. Det är inte riktigt en rak och fin väg framlagd för upphandlingssverige när de nya reglerna nu ska tillämpas.

Flera oklarheter kring utdrag ur belastningsregistret

En av dessa vägbulor som gör färden skumpig för oss är exempelvis inhämtande av utdrag ur belastningsregister. Denna förändring innebär att myndigheten nu ska kontrollera, genom att begära in av utdrag ur belastningsregistret från leverantören, om en leverantör ska uteslutas p.g.a. av att leverantören är dömd för någon av de brott som räknas upp i lagen.

För det första finns det idag inte tydliga riktlinjer vilka personer som detta avser hos en juridisk person. Skulle det avse t.ex. styrelse och ledningsgrupp i ett större företag kan det innebära utdrag för ca 20-tal personer. Antalet utdrag, oklarheten hur ofta ett utdrag måste förnyas och om det krävs ny begäran för varje enskild myndighet utgör en stor administrativ belastning. Det finns inte heller något systemstöd hos polismyndigheten så att dessa utdrag endast visar de uppräknade brotten i paragrafen, vilket gör att strålkastarljuset kan bli felriktat.

In i denna skumpiga körning kommer även lite smågrus på vägbanan i form av sekretessfrågan om hur personuppgifterna som anges på utdragen kommer att skyddas hos den offentliga myndigheten i förhållande till PuL.

Ökat svinn av textilier och ökade utsläpp

För textilservicebranschen ser vi bl.a. två vägbulor i de nya upphandlingsreglerna som kan påverka tjänsten och marknaden negativt om inte växelspaken hanteras med försiktighet.

I första hand gäller det tilldelning av kontrakt i separata delar. Om den upphandlade myndigheten inte delar upp en upphandling i separata delar ska detta motiveras. Detta tankesätt, att en upphandlare ska utgå ifrån att dela upp en tjänst, är något som bekymrar oss inom textilservicebranschen och som vi ser kan resultera i att hållbarhetsarbetet inom textilservice möter en återvändsgränd.

Problemen som uppstår är t.ex. att textilier lätt blandas ihop mellan olika leverantörer om upphandlingen delas upp med avseende på olika typer av textilier; en upphandling för personalkläder och en för hygientextilier. Vi ser att svinnet ökar då textilier hamnar hos fel leverantörer vilket leder till fler inköp och därmed påverkas miljön då framställningen av textilier ökar.

Vi ser även en negativ effekt av ökade utsläpp då flera olika leverantörer kommer leverera till en och samma kund. Det blir även en negativ miljöeffekt då leveranserna inte kan planeras optimalt gällande transportslingor och fyllnadsgrad i lastbilarna då leverantören kanske tilldelas endast en enhet av många inom en kommun. Förutom en negativ påverkan på miljön ser vi även en ökad administrativ belastning och därmed ökat personalbehov för kunden vid mottagande av textilier och uppföljning av flera leverantörer. Vi ser även att kostnadseffektiviteten minskar.

Reserverade kontrakt kan ge marknaden motorstopp

Den andra vägbulan, som för textilservicebranschen till och med kan innebära en tvärnit med ansiktet tryckt i vindrutan, är om reserverade kontrakt börjar nyttjas mer och mer.

Reserverade kontrakt har de grundläggande förutsättningarna att deltagandet i en upphandling kan reserveras till vissa leverantörer vars främsta syfte är social och yrkesmässig integration och där minst 30 % av de som leverantören sysselsätter är personer med funktionsnedsättning eller personer som har svårt att komma in på arbetsmarknaden. Det behöver dock inte vara just dessa personer som utför de arbetsuppgifter som är kopplade till det kontrakt som upphandlas. Ett kontrakt kan även villkoras med att det ska fullgöras inom ramen för ett program för skyddad anställning, t.ex. anställning hos Samhall AB.

Tanken med regleringen är bra utifrån social hänsyn, och som det betonades i skälen till regleringen, är anställning och sysselsättning grundläggande faktorer när det gäller att garantera lika möjligheter för alla.

Här anser jag dock att det är extra viktigt att hålla koll på pedalerna och balansera gasen med kopplingen då det, som Konkurrensverket har framhållit i propositionen, inte kan uteslutas att systemet med reserverade kontrakt skulle kunna få mer betydande marknadsstörande effekter.

Denna ”marknadsstörande effekt” är precis det som vi ser som en risk. Om lagens grundtanke är att all upphandling skall genomföras på ett affärsmässigt sätt i konkurrens så börjar jag undra om inte risken finns för att man kommer åka vilse.

Om vi tar Samhall som exempel, som (med all respekt) redan idag är en konkurrent till oss i upphandlingar och som redan får statligt stöd för att konkurrera med en ”normal” leverantör. I förarbetena anges att regleringen är till för verksamheter av  aktuellt slag som under normala konkurrensförhållanden skulle sakna möjligheten att få kontrakt. Ska ett företag av detta slag även få möjlighet till reserverade kontrakt trots att de redan har bidrag för att konkurrera på den ”ordinarie” marknaden? Släpper vi kopplingen för snabbt här riskerar vi att marknaden får motorstopp.

Ställ krav på social hänsyn på ”vanliga marknaden”

Textilia har, precis som många andra textilserviceföretag, inte som sitt främsta syfte att stödja social och yrkesmässig integration av missgynnade personer, d.v.s. personer som har svårt att komma in på arbetsmarknaden. Därmed inte sagt att vi inte jobbar med frågan.

Som textilserviceföretag är det även andra frågor som är av stor vikt, framförallt miljöpåverkan. Tvätt och textilservice innebär miljöpåverkan i hela kedjan oavsett om det gäller framtagning av råvaror, tvättprocessen, leveranser, användningen av textilier eller sista skedet med hantering av kasserade textilier.

Jag anser att framgångsfaktorn vid upphandling av tvätt- och textilservice blir större och du får en mer behaglig resa om social hänsyn och konkurrensutsättning samåker. Nyttja kravställningen i upphandlingarna för att skapa anställningar för ungdomar, utrikesfödda och personer med funktionsnedsättning hos leverantörerna samtidigt som du konkurrensutsätter upphandlingen på ”vanliga marknaden”. Om målet är att stödja social och yrkesmässig integration så är det viktigt att komma ut hos leverantörerna på arbetsmarknaden. Det är inte bara trevligt att samåka, du främjar då integrationen, konkurrensen, miljön och den sociala hållbarheten.

Kör försiktigt!

Tillämpning av lagar är inte lätt och framförallt inte innan vi fått tydliga kartor och vägskyltar att följa i form av riktlinjer och praxis. Men för att få en så trevlig färd som möjligt framöver, utan att åka vilse och utan allt för stora gupp, tvärnitar m.m. krävs fingertoppskänsla och en förståndig körteknik för att köra med de nya LOU-reglerna och få fram goda affärer.

 

/ Sofia Stark

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *