fbpx
Kahtan och Taif - Från flykting till chef | Textilia

Från flykting till chef i dubbel bemärkelse

Vardagshjältar

Kahtan och Taif flydde båda kriget i Irak 2003. Idag arbetar de sida vid sida som produktionsledare på Textilia i Rimbo som också var deras allra första arbetsplats i Sverige.

Kahtan Rashid är 39 år och arbetar idag som produktionsledare på Textilia. Han kommer ursprungligen från Irak och flydde som ensam 23-åring kriget i Irak. I sitt hemland gick han i skolan och arbetade även i familjens företag. Samma år flydde en annan 23-åring samma krig. Det var Taif Hasan, fysikstudent från universitetet i Irak som beslutade sig för att lämna landet när kriget trappades upp.

Direkt från SFI-skola till sommarjobb

Nästan omgående fick både Taif och Kahtan börja SFI-skola (svenska för invandrare) för att lära sig språket. De möttes för första gången på Textilia i Rimbo.
– Sommarjobbet på Textilia blev räddningen, eftersom det var enklare att lära sig språket på Textilia än vad det var i SFI-skolan. Dessutom hade vi roligt på jobbet och det betydde mycket att hamna i ett större socialt sammanhang, berättar Kahtan.

Taif instämmer:
– Att vi överhuvudtaget kunde få ett jobb utan att ha så stort ordförråd kändes fantastiskt. Ibland fick man använda engelska för att göra sig förstådd. Men det viktiga var när andra, både arbetskamrater och chefer, visade att de var intresserade genom att ställa frågor. Det kändes bra att bli sedd.

Efter sommarjobbet erbjöds de båda arbete som vikarier. Efter en viss tid som vikarier fick båda fast anställning. 2006 genomfördes nedskärningar på tvätteriet och båda varslades om uppsägning. Dock var de snart tillbaka igen som vikarier och erbjöds därefter återigen tillsvidareanställning, något de fortfarande har idag.

Utvecklingsmöjligheter

Taif berättar att han egentligen hade tänkt fortsätta sina studier men det blev inte så.

– När jag väl hade fått in en fot i arbetslivet var det enkelt att bara fortsätta. Dessutom började jag att tjäna pengar vilket gjorde att jag kunde börja att bygga upp mitt liv. Jag har inte haft något tydligt mål med min karriär här på Textilia men eftersom jag fått möjlighet att utvecklas så har jag blivit kvar, säger Taif.

Även Kahtan lyfter fram utveckling som en viktig anledning till att de inte sökt sig vidare till andra arbetsgivare utanför Textilia

– Vi har jobbat i princip överallt på tvätteriet. Jag började på packningen och galgningen. Att ha förståelse för alla delar i vår produktion är en del av anledningen till att jag blev produktionsledare. 2016 blev jag även utvald att gå Textilias talangprogram vilket också bidragit till min utveckling, berättar Kahtan.

Båda berättar att de hade en helt annan bild av tvätteriverksamhet innan de började på Textilia.

– När man tänkte tvätteri – så såg man framför sig en liten tvättstuga. Men detta är ju en logistik- och industriverksamhet. Vi har även under de år vi varit här utökat verksamheten och gått från åtta galgstationer till femton där vi idag, bara i Rimbo, tvättar närmare 40 ton om dagen, berättar Taif.

Rotade på orten

Båda är idag rotade i Rimbo. Kahtan bor i Rimbo med sin fru och två barn som är 6 och 4 år. Även Taif bor i Rimbo med sin fru och ett barn som är 3 år.

– Vi har verkligen rotat oss här på orten. Eftersom Textilia är en så stor arbetsgivare här i Rimbo träffar man ofta arbetskamrater när man går och handlar. Många av oss som jobbar på Textilia umgås även privat, berättar Taif.

Större förståelse för olika kulturer

På Textilia är 50% av alla tillsvidareanställda utlandsfödda. När det gäller visstidsanställda är siffran ännu högre, runt 90%. Både Kahtan och Taif är överens om att de båda, med sin bakgrund, har en större förståelse för nyanlända och för olika kulturer. Kahtan pratar sex språk (arabiska, persiska, kurdiska, turkiska, engelska och svenska) vilket ibland kan underlätta vardagen.

– Många som inte har så stort ordförråd eller ännu inte lärt sig svenska är väldigt duktiga på sitt arbete. Så den kompetensen sitter i inte i språket. Dock är det viktigt att alla kan förstå instruktioner utifrån ett säkerhetsperspektiv och då är det upp till oss produktionsledare att säkerställa att alla verkligen har förstått, berättar Kahtan.

Det är inte bara språk som kan skilja sig. Även kulturella koder är viktiga att känna till för att undvika missförstånd. Kahtan berättar vidare:
– Vissa kulturer har t.ex. en större respekt för chefer och har svårt att enbart använda förnamn på en chef. Kulturella koder och att prata om hur vi gör i Sverige är också en aspekt av att arbeta i ett mångkulturellt förtag.

Mångfald berikar

Båda Kahtan och Taif är eniga om att de lär sig mycket från anställda som kommer från andra länder, och att det enbart är positivt att lära sig hur andra människor tänker eftersom det bidrar till en ökad förståelse om andra kulturer.

– Det är härligt att se i matsalen när t.ex. kvinnorna från Thailand delar med sig av mat och kultur till kvinnorna från Irak, Iran, Syrien eller Bosnien, berättar Kahtan. Vi har pratat om att anordna en mat och kulturkväll bara för att alla ska få dela med sig av sina specialiteter. För egen del lär jag mig både språk och utryck bara genom att finnas i närheten.

– Det är nog lite unikt egentligen. Här i Rimbo finns medarbetare som krigat mot varandra i sitt hemland och aldrig någonsin skulle tala med varandra – men här arbetar de tillsammans sida vid sida. Vi pratar inte om politik – vi är arbetskamrater helt enkelt, avslutar Taif.

/ Anna Hallberg

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *