fbpx

Handelsrådets forskningsrapport 2018:5 – Tvätteriet bryter utanförskapet av utrikes födda

Vardagshjältar

Integrationen av utrikes födda är en av de svåraste utmaningarna för de politiska beslutsfattarna under de kommande åren enligt Handelsrådets forskningsrapport 2018:5. Rapporten visar även att tvätteribranschen är ”best in class” och fungerar redan idag som integrationsmotor när det gäller att anställa utrikes födda som står långt från arbetsmarknaden.

Utmaningen

Enligt Handelsrådets forskningsrapport har vissa grupper av arbetstagare betydligt större problem än andra med att få arbete. Trots en gynnsam ekonomisk utveckling i Sverige med flera år av BNP-tillväxt, ökad sysselsättning och en minskad statsskuld.

Rapporten visar bland annat att arbetslösheten ibland inrikes födda i åldern 16 – 64 år i juli 2018 var 3,36%, medan arbetslösheten ibland utrikes födda var 14,91% under samma period. Skillnaden har dessutom dramatiskt ökat genom åren. 2005 var arbetslösheten ibland utrikes födda 2,1 gånger större i jämförelse med inrikes födda. 2018 har denna siffra ökat till 4,4 gånger. Lägg även till att arbetslöshet ofta är förknippat med höga sociala kostnader, såsom psykisk ohälsa och utanförskap. Rapporten konkluderar att den höga arbetslösheten ibland utrikes födda riskerar att bli bestående på en hög nivå om inget görs.

Arbete bästa vägen till integration

Den kanske mest viktiga faktorn för att integrera utrikes födda är möjligheten att få ett arbete. Trots att detta är ett välkänt faktum, finns väldigt få studier på vilka företag och branscher som erbjuder en väg in i arbete för de utrikes födda som är arbetslösa.

Handelsrådets rapport redovisar data från statistiska centralbyrån. Den visar information om individens arbetsmarknadsstatus kopplade till företag och branscher som anställer arbetslösa utrikesfödda. Rapporten fokuserar även på utrikesfödda från Afrika och Asien. Asylinvandrare från icke-västerländska länder är de som haft störst problem att etablera sig på den svenska arbetsmarknaden.

Hälften av Textilias medarbetare är utrikes födda

På Textilia arbetar 650 medarbetare från ett 40-tal olika länder med att hantera textilservice åt företag och organisationer. 50% av våra medarbetare är utrikes födda och Textilia är för många av våra medarbetare det första riktiga arbetet i Sverige. För oss som arbetar i branschen har detta varit välkänt länge. Men nu finns alltså statistik som visar exakt hur bra vi är.

Tvätt- och Textilservicebranschen redovisas i rapporten som en del av ”Annan serviceverksamhet” men vi har fått möjlighet att ta del av de specifika siffrorna som tagits fram för just vår bransch. Hotell och Restaurangbranschen är en betydligt större bransch än Tvätt och textilservice och sysselsätter fler människor. Dock visar de procentuella siffrorna på att vi är duktiga på att rekrytera och anställa de som har svårt att komma in på arbetsmarknaden.

– Av det totala antalet anställningar som gjorts i vår bransch, mellan år 2011 – 2015, ligger snittet för att anställa arbetslösa invandrare från Afrika och Asien på 11,77% vilket är betydligt högre än alla andra branscher. Hotell & Restaurang ligger exempelvis som god tvåa på 3,59%

– Av det totala antalet arbetslösa som anställts per bransch, mellan år 2011 – 2015, är Tvätt och textilservice ”best in class” när det gäller att rekrytera arbetslösa invandrare från Afrika och Asien med hela 38,19%. Att jämföra med Hotell & Restaurang som ligger på 26,90%.

Tvätten en väl fungerande integrationsmotor

För politiker och beslutsfattare är detta viktigt att känna till. Vår bransch levererar inte bara en verksamhetskritisk tjänst till sjukvården. Den är även redan en väl fungerande integrationsmotor med potential och vilja att växa och generera fler jobb.

Hela rapporten finns att läsa här: Rapport 2018:05 Handelns forskningsinstitut- Vilka företag bryter utanförskapet bland utrikes födda?

Summeringen av och index för tvätt- och textilservicebranschen finns att läsa här.

Stort tack till Sven-Olov Daunfeldt, Professor i nationalekonomi, Forskningschef, Handelns Forskningsinstitut som delat med sig av rapporten till oss.

/ Anna Hallberg

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *