fbpx
Person återvinner kläder - Textilia

Textilkunskap del 3: återvunna textilier

Hotell & Restaurang, Miljö & Hållbarhet, Vård & Omsorg

Välkommen till tredje delen av Textilias grundkurs i textilkunskap. I denna del ska vi prata om återvunna textilier.

Precis som med metall och plast är det möjligt att återvinna textila material, såsom bomull och polyester. Det är dock inte så enkelt som man kan tro. De textilier vi använder i kläder, lakan, handdukar m.m. består ofta av flera olika material med olika kvaliteter och egenskaper. En stor del av återvinningen sker av spillmaterial, dvs det som blir över när man har klippt ut mönsterdelar. Då är det lätt att få samma kvalitet och ha koll på kemikalier. Används istället insamlat material blir det svårare att få samma kvalitet produktion efter produktion.

Separera olika material

Tittar du på plaggen som du har i garderoben så ser du att de har en hel del detaljer i olika material. Till exempel läderetiketter på jeans, dragkedjor, knappar, tryck, metallförstärkningar, paljetter o.s.v. Detta försvårar återvinningen eftersom de måste separeras från övrig textil.

Inom textilservicebranschen har vi däremot relativt stora möjligheter att låta våra artiklar gå till återvinning då vi har bra koll på vad våra textilier innehåller och det är inte så vanligt med detaljer som finns på ”vanliga” klädesplagg. Vi är därför engagerade i flera initiativ och forskningsprojekt för att öka möjligheterna att återvinna textilier. Vi återkommer till det längre ned.

Din guide för att upphandla textilservice för kommun med bästa resultat Ladda ner kostnadsfri guide!

Varför återvinning?

Det kanske låter som en dum fråga, men låt oss ändå stanna upp vid den ett ögonblick. Den allra största miljöpåverkan i ett plaggs livscykel sker när det tillverkas första gången av råmaterial. Då går det åt som mest vatten, mest energi, mest kemikalier, mest färgämnen etc. Därför är de metoder som förlänger både plaggens och råmaterialens livslängd, och hindrar dem från att slängas, en bra investering för vår miljö.

Den här populära modellen visar stegvis vilka insatser som krävs för att förlänga livslängden på produkter. Om modellen ses genom textilservicebranschens ögon skulle den kunna förklaras så här:Reduce-reuse-recycle-dispose

Reduce: minska antalet plagg som tillverkas från första början. För oss handlar det bl.a. om att samarbeta med kunderna för att minimera svinnet av textilier genom att se till att de textilier vi har i omlopp används och inte ligger oanvända på hyllan.

Reuse: laga istället för att slänga. Vi lagar tusentals textilier varje år så att de kan användas av våra kunder igen.

Recycle: när textilierna inte kan lagas längre, skicka dem till återvinning så att de kan bli till nya material.

Dispose: i sista hand, slänga det som inte kan återvinnas.

Återvunnen polyester

Återvunnen polyester kommer framförallt från PET-flaskor, men till viss del även från gamla textilier. Det är relativt enkelt att återvinna polyester genom att smälta ner PET-flaskorna eller textilierna och göra nya fibrer. (Som vi beskrev i Textilkunskap  del 1). Den återvunna polyesterfibern är dock inte lika slitstark som ny polyester eftersom det alltid finns ”orenheter” i materialet, såsom färgämnen eller andra processkemikalier. Det gör att molekylkedjorna blir kortare vilket påverkar slitstyrkan negativt.

I vårt sortiment har vi Bra Miljövals-märkta draglakan som består av återvunnen polyester och BCI-bomull (BCI – Better Cotton Initiative). Vi har även underlakan, påslakan och örngott som innehåller återvunnen polyester.

Återvunnen bomull

Återvunnen bomull kommer framförallt från spillmaterial och gamla textilier. Bomullsmaterialet rivs sönder i en s.k. textilriv för att få fram fibrerna. De sönderrivna fibrerna spinns sedan till nya trådar. Precis som med återvunnen polyester så blir återvunnen bomull inte lika slitstark som ny bomull. I och med att materialet rivs sönder, blir fiberlängderna kortare vilket resulterar i svagare trådar. Ett vanligt användningsområde för återvunnen bomull är stoppning och isolering.

På grund av att återvunnen bomull och polyester tappar i slitstyrka när de återvinns måste de ofta blandas upp med jungfruliga material för att uppnå en bra kvalitet som funkar både för vår bransch och för detaljhandeln.

Forskningen framåt

För att främja utvecklingen av återvunna textilier så är vi inom Textilia engagerade i framförallt två projekt, Mistra Future Fashion och BioInnovation.

Mistra Future Fashion är ett forskningsprogram där över 40 st forsknings- och industripartners samverkar.

Textilia är med i ett av delprojekten som tittar på återvinning av textilier, men programmet består av fler delar. Bland annat tittar Mistra på designen för att kunna återvinna och återanvända, hur en ska få konsumenter att välja ”rätt” och hur logistikkedjan kan optimeras för att underlätta för återvinning.

BioInnovation är också ett samarbete mellan företag och forskningsvärlden med syfte att komma fram till storskaliga sätt att ta vara på vår skogsråvara. Till exempel för användning i textilprodukter, inte enbart kläder utan även geotextil och inredningstextil. BioInnovation har flera projekt igång, där ett av projekten innefattar textilåtervinning och hur man i stor skala ska kunna ta tillvara gamla textilier.

Som du säkert förstår så finns det mycket kvar att göra för att återvinningen av textilier ska komma igång i stor skala. Men vi jobbar aktivt på att få in fler artiklar i vårt sortiment som innehåller återvunna textilier. Och vi deltar i de nämnda projekten ovan för att främja utvecklingen. Varje år delar vi även ut ett miljöstipendium till studenter som vill forska på miljö och textilier. Flera av våra tidigare stipendiater har fokuserat på just återvinning. Du kan läsa mer om det här!

Läs också

Textilkunskap del 1: bomull och polyester

Textilkunskap del 2: lyocell

 

/ Petter Nilsson

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *