fbpx
Kläder för omsorgen, händer som håller i varandra - Textilia

Plötsligt händer det – rena arbetskläder även för hemtjänsten

Vård & Omsorg

Under större delen av 90-talet arbetade jag som timvikarie på ett äldreboende. Jag har många positiva minnen från mitt arbete inom hemtjänsten men också en del mindre positiva, ofta förknippade med olika typer av smuts, som hamnade på händer och kläder. Detta är ju inget konstigt i sig, utan en helt naturlig del av vårdyrket. Det som däremot slår mig som lite konstigt så här i efterhand, är att jag gick till arbetet och jobbade i mina gamla mysbrallor – varje dag. Om och hur jag tvättade dem minns jag faktiskt inte.

Åren har gått och sedan jag lämnade vården har jag inte funderat så mycket på det, förrän jag hösten 2015 började på Textilia. Ungefär samtidigt som socialstyrelsen går ut med sitt nya direktiv där man ändrar sina föreskrifter om basal hygien och säger att ”samma stränga regler som i dag gäller inom sjukvården ska också gälla i hemtjänsten”.

Va! Tänker jag. Har man inte på över 25 år insett detta förrän nu?

När den initiala chocken lagt sig, väljer jag att istället fokusera på det positiva. För det finns enbart positiva effekter av detta direktiv – både för personal som arbetar inom hemtjänst, övrig omsorg, brukare och även för kommunen.

Yrkesstolthet

Yrkesstolthet. Denna viktiga parameter glöms ofta bort i diskussionen. Nämligen arbetsklädernas positiva påverkan på yrkesrollen och den egna självbilden. Att arbetskläder faktiskt bidrar till en ökad professionalism och att man gör ett bättre jobb. Utöver yrkesstolthet signalerar likadana arbetskläder en tillhörighet inom arbetsplatsen och bidrar till ökad samhörighet men även trygghet för brukarna som ser att den person som ringer på dörren faktisk kommer ifrån hemtjänsten.

Hygien

Hygien och minskad smittorisk är grunden till själva kravet. Här innebär de nya direktivet att hygiensäkerheten ökar och smittorisken minskar avsevärt. Läs mer om detta här

Kostnad

Jag vet inga andra yrkesgrupper där du själv får betala sina arbetskläder. Sett ur ett helhetsperspektiv – borde det inte över tid även vara en kostnadseffektiv lösning även för kommunen? Jag ser framför mig minskad sjukfrånvaro som ett långsiktigt resultat av ökad hygien och minskad smittorisk samt en ökad yrkesstolthet.

Direktivet ställer krav på kommunernas upphandlingsenheter

Men en förutsättning för att tillgången till arbetskläder verkligen ska bli ett positivt tillskott är att de upphandlade plaggen är ändamålsenliga. Att upphandla textilservice och arbetskläder till en kommun är många gånger mycket knepigare än till exempel ett sjukhus, då de anställda i kommunen arbetar i olika miljöer och under olika förutsättningar. Detta ställer högre krav på den upphandlandande enheten. För många kommuner är detta dessutom en helt ny upphandlingskategori.

Vi är ofta ute och träffar användare och det är alltid lika tråkigt att höra när någon är missnöjd trots att kommunen gjort en stor satsning och verkligen vill tillhandahålla arbetskläder till sina anställda. Förutom ett allmänt ”tyckande” om färg och form – så handlar det nästan alltid om att de upphandlade kategorierna inte är ändamålsenliga för vissa yrkesgrupper.

Oftast upphandlas en standardkollektion utifrån ett traditionellt vårdbehov – med bussarong och byxa som fungerar utmärkt när man arbetar inne på exempelvis ett äldreboende. Men detta fungerar mindre bra för den personal som arbetar ”ute” och besöker sina brukare i hemmet. Deras arbetskläder skall fungera för vård och omsorg men de skall kunna cykla, gå eller åka bil mellan sina brukare eller göra diverse ärenden.

Läs mer om Ludvika kommun och hur ett riktigt bra förfrågningsunderlag kan se ut. Och om Sollefteå kommun där man går i bräschen för både skärpta hygienkrav och arbetskläder till all personal.

Missa inte att heller att läsa vår affärsjurist Emma Bratts blogginlägg om just rätten till rena och ändamålsenliga arbetskläder.

/ Anna Hallberg

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *